Hej, förlåt.
Felåt. Har varit ganska fårnvarande här, mer närvanade på andra håll, förhoppningsvis. Häromdagen satt jag och tänkte på hur det skulle kännas att få en istapp i huvudet.
Eller, det var inte jag som tänkte. Åtminstone inte det jag ni tror. För jag ÄR inte Felix. Jag är Hannah, ju. Och jag tycker om Felix jättemycket. Förutom när han kittlas. Såhär kanske jag ser ut när Felix kittlar mig:
Även fast jag inte ser arg ut, så är jag faktiskt faktiskt jättearg. Ilsken, rätt igenom. Vill gärna, men lyckas sällan hämnas. Jag undrar vad Felix gör i exakt denna sekund. Det finns en möjlighet att han letar nya appar till sin iphone. Eventuellt kanske han målar en tavla. I sin iphone. Möjligheterna är oändliga. Jag ska iallafall sticka en vante nu.
Hoppas att ni aldrig slutar läsa Felix fantastiska blogg.
Hejdå!
Eller, det var inte jag som tänkte. Åtminstone inte det jag ni tror. För jag ÄR inte Felix. Jag är Hannah, ju. Och jag tycker om Felix jättemycket. Förutom när han kittlas. Såhär kanske jag ser ut när Felix kittlar mig:
Även fast jag inte ser arg ut, så är jag faktiskt faktiskt jättearg. Ilsken, rätt igenom. Vill gärna, men lyckas sällan hämnas. Jag undrar vad Felix gör i exakt denna sekund. Det finns en möjlighet att han letar nya appar till sin iphone. Eventuellt kanske han målar en tavla. I sin iphone. Möjligheterna är oändliga. Jag ska iallafall sticka en vante nu.
Hoppas att ni aldrig slutar läsa Felix fantastiska blogg.
Hejdå!
Kommentarer
Trackback
